Lilla My

När det var dags att korsa Nordsjön och jag lämnade Norges kust såg jag fenorna på fyra delfiner.

Det var grov sjö efter stormen som var dagen innan, men jag fick gå för motor då det var lite vind.

Sen kom jag ut på farleden som skapade kaos med alla andra större fartyg som ville äta upp Lilla My.

Efter det var det lugnt och jag fick sova 20 minuter i taget. Så kom jag ut mot plattformarna och det började blåsa upp. Första plattformen jag såg var Vargas vid 23-tiden, då tänkte jag på frun där hemma som älskar vargar, vilket gav mig hopp. Sen ökade vinden till kulling, den stormen som sedan svepte över Sverige. Det var en magisk upplevelse att få se plattformarna, det var mäktigt och går inte att beskriva med ord.

Sen var det bara att segla på och det var plattformar verkligen över allt (David mot Goliat) fler än vad man kan föreställa sig och de tar upp enorma ytor. Jag kände mig ganska liten på Lilla My och det blev ingen sömn den sträckan på ca 12 timmar. Vem vill krascha i en plattform!?

Vid plattformarna blåste det upp (det båste upp alla nätter förutom en) så att jag fick reva segel och seglade med 2 rev och utan försegel, jag fick också falla av för att klara vågorna.

Fick sen en fantastisk tur med 6-8m/s men seglade mot vågorna och plattformarna försvann, så kunde gå upp till 30-minuters sovpauser.

Sen kom jag fram till engelskakusten och plattformarna igen, åter en match mellan David och Goliat. Trodde jag var igenom men framför mig när jag är som tröttast dyker en jätte rigg upp på 7,5 sjömil/distans. Var så trött så jag visste inte vart jag inte skulle ta vägen. Fick starta upp motorn bara för att komma förbi, vilket tog 6 timmar, suck. Då var jag redo på att ge upp och hoppa i sjön!

Efter det satte jag på vindrodret och seglade fram och tillbaka för att få sova 20 minuter i taget, då jag var helt slut.

Såg Skottland igår och la till vid Iverness imorse, på vägen in såg jag en mamma delfin med två bebisar. Fick lägga mig för ankar i natt i ca 3 timmar utanför Iverness för att vänta in tidvattnet. Då det blir strömmar upp till 6 knop på vägen upp, där jag behövde passera.

Alla säger att detta är den värsta sträckan och jag har haft mardrömmar inför den. Så fantastiskt skönt att den är avklarad och häftigt att jag klarade av det, men jag känner mig som en zombie. Nu ska jag få vända söderut.

Försökt vila under dagen, svårt då kroppen fortsatt varit på spänn och redo att rycka ut vid minsta lilla ljud. Varit ganska mycket oväsen vid hamnen under dagen men hoppas på en lugnare natt så att det blir ordentligt med sömn innan resan fortsätter.

Skulle fått en välbehövlig dusch men ett gäng unga killar hann före, så fick ge upp den tanken och tvättmaskinen tog endast mynt så det var också kört. Fick i alla fall bytat om till rena kläder.

Suttit och läst igenom direktiven om vad som gäller för att segla igenom kanalen, vilket tog mig 2 timmar för att säkerställa så att jag inte missar något. Så nu känns det bra och jag känner mig redo så länge jag får lite sömn. Ska bara få tag på diesel imorgon så försöker jag efter det börja resan genom kanalen. Hoppas nu på lite sömn för nya tag imorgon.

Får nypa mig i armen då det känns som jag är i en dröm.